En soft kväll i TV-soffan ersattes plötsligt av en mycket högljudd innebandymatch i vardagsrummet – ibland undrar jag hur andra familjer har det på kvällarna? Här är det alltid halvt hysteriskt. Vare sig storbarnen slåss med varandra eller leker så är det alltid galen ljudnivå, skrik, gap eller sång tills öronen krullar ihop sig och vill ramla av…
Nu försöker jag titta på Fångarna på fortet medan E1 och Mille spelar innebandy här brevid…
När jag hämtade E2 idag så fanns det fortfarande en strimma dagsljus kvar…fantastiska Strängnäs! 
