Idag har jag inte gjort mycket nytta direkt, åkte in till stan en sväng i förmiddags för att hämta min förlossningsjournal. Lite kul att läsa vad det står, jag var ju inte direkt helt ”med i matchen” när det begav sig. Har googlat mig igenom några medicinska termer också för att fatta vad som egentligen hände……
Hittade följande notiser:
Pat orolig, har lätt till tårar. Ehh, diplomatiskt skrivet. Var mer som att patienten grät Lille Skutt-tårar när ingenting hänt efter 24 timmar.
Uppmanar pat. att ändra läge men hon vill absolut ej i nuläget. Vill? Som om vilja hade något med saken att göra. Det var fysiskt omöjligt att röra sig en mm i sidled. Det hade varit enklare att vinna Nobels fredspris än att få mig att stå eller gå i detta läge. Den som hade försökt hade antagligen dött på kuppen.
Pat upplever att det gör ont hela tiden. Upplever? Anar jag lite misstro här? Det gjorde så inihelvetejävlaskitont att jag allvarligt övervägde att svälja hela lustgasmasken, att kvävas och dö av den skulle ha varit lindrigare än att ligga kvar där i sängen och andas mig igenom värkar.
Förlossningshinder orsakat av missförhållande mellan bäcken- och fosterstorlek. No shit? Han var ju en heffaklump. Alla som såg min mage de sista veckorna hade kunnat klura ut med lillfingret att det skulle bli problem. Skyll inte på mitt bäcken, det hade inget med saken att göra. Det var heffaklumpen som var boven i dramat!
Buken uppdriven av gaser. Korrekt uppfattat, jag såg ut som en jätteballong efter snittet. Tips för dig som snittas: fis efteråt om livet är dig kärt. Ingen idé att vara finkänslig. Synd att ingen upplyste mig om det innan magen svällde upp som om jag var höggravid igen. Sen ansträngde jag mig som aldrig förr, något Andreas tyckte var otroligt kul. Varenda lite fis var en seger.
Mor orolig att ingen mat finns. Handmjölkar fram fin råmjölk som lugnar mor. Ehhh, mor? Vem var den där mor som tydligen delar journal med mig? Handmjölkar? Kommentar onödig egentligen. Där ligger man med en jättemagen, uppblåst med ofantliga mängder gas och inkommer en redig BM och handmjölkar dig? Just shoot me!
Hade besvärlig rethosta. Jo tack, jag hostade nonstop dygnet runt så jag i princip spydde. Inte kul med hosta. Inte kul med hosta när man är nysnittad och i princip känner (inbillar sig) hur stygnen flyger upp vid varje hostning och tarmarna ramlar ut i sängen. Typ.
Urakut sectio. Det betyder att de springer korridoren fram med dig på en bår och det är bråttom. När du vaknar har du ett ärr på magen som ett minne av språngmarschen!
Intressant läsning var det i alla fall. I journalerna är allt så kortfattat och odramatiskt. I verkligheten var det jättedramatiskt (Real Housewifes of Beverly Hills – släng er i väggen-dramatiskt) , åtminstone upplevde jag det så! Jag tror Andy är beredd att hålla med.
Nåja, med facit i hand var det ju värt det! Det är väl tur att kvinnor har en tendens att snabbt förtränga sin förlossning annars skulle mänskligheten vara på väg käpprätt utför!
Eländig, eländigare, Åsa |
Trots allt detta så är Milos värt detMorfar
Självklart är lilla Mille Mysmupp värd det! 🙂