Igår gick dagen i full fart! Upp, handla på Willys, träna, födelsedagsfika, plocka lite, laga middag och extraknäcka som chaufför. Praktiskt med hemmaträning, hela gymmet i soffan liksom…
Efter träning vankas fika. Milo är lagom sugen på en tårtbit.
Huset var fullt igår kväll. E2 hade två kompisar här för att sova över och naturligtvis vill då även E1 också ta hit en kompis. Så klart. Efter att dyrt och heligt lovat att inte störa tjejerna så sa jag ja. Det gick faktiskt ganska bra, killarna störde inte speciellt mycket däremot tror jag deras blotta närvaro i huset stissade upp tjejerna för de for runt som pingisbollar på övervåningen och skrek och fnissade. När klockan var 23.56 sms:ade jag E2 från min säng ”Stäng av TV:n! God natt” – då tyckte jag det var läge att, åtminstone för mig, sova!
Nu har hela flocken käkat frukost och försvunnit. Huset har gått från fullt till tvärtomt. Bara jag är hemma. Killarna for iväg någonstans, oklart var, och tjejerna körde jag ut till Hallmyra där de har sin ridskola. De skulle hänga i stallet hela eftermiddagen. Andy och Milo är och målar skorsten i en av grannbyarna. Ja, Andy sitter på taket och målar. Milo håller sig på marken hoppas jag. Själv ska jag äta lite rester från igår till lunch och sen ta mig ut på tomten och försöka göra lite nytta. Det är dagens plan.
Jag startade förresten förmiddagen med en promenad, min powerhour, då jag går en timmes PW varje söndag. Idag såg jag en älgko och en kalv som kom farande över åkern framför mig. Mäktigt och lite läskigt på samma gång. Jag var tvungen att passera samma lilla skogsdunge där de for in och jag vill INTE hamna mellan en älgko och hennes kalv. Jag smög längst vägen, tog av mig lurarna och lyssnade men varken såg eller hörde dem något mer. Som sagt, mäktigt och läskigt!
Livet på landet, man vet aldrig vad som händer! Eller nästan aldrig. Nu vet jag att det serveras lunch på nedervåningen! Direkt ur micron…
