Milo somnade så snällt i sin säng vid halv sju för att sen efter ungefär en timme vakna med illvrålet Allan. Sen skrek han nonstop i 20-30 minuter och vi som är vana vid att han större delen av tiden är en solstråle får ju lite panik när ungen skriker som en galning. Både Elliot och Elvira var helt svettiga, försökte sjunga, klappa, krama och till slut skrev de ”krya på dig”-kort till Milo som de kom smygandes med. Så sött. Andy är och spelar hockey så allt stannar liksom upp när något oväntat händer på kvällskvisten. Ungarna kom i säng sent men nu sover de äntligen. Ibland skulle man behöva klona sig alt vara en bläckfisk!
Efter knappa halvtimmen brakade det till i blöjan och sen blev det tyst. Mission completed liksom. Sen knoppad han in ganska snabbt och nu sover han. Det tackar vi för, får väl se hur länge bara… Nu sista tiden har han haft ovanan att vakna minst 2-3 gånger per natt. Natten till idag var han vaken mellan kl 01.00-03.00. Framåt 02.30 var han rätt billig kan jag säga…
Nu ska jag i alla fall njuta av lugnet, om än tillfälligt, och titta på Svenska Hollywoodfruar!
