Alltid. Oavsett.
Just det, vägning idag. Det går lite upp och det går lite ner – med betoning på LITE vilket förstås är bra ibland och mindre kul ibland… Idag gick det lite ner!
För Andy fortsätter det nedåt… Det tar på kropp och psyke att vara föräldraledig! Hehe, man kan säga att lillgrodan kör skiten ur honom. Nu nere på 103någonting. Bravo!!
Jag vill efterlysa min karaktär. Jag tror det är en han för han har visat sig vara synnerligen opålitlig och vek figur – inte kan det väl vara en HON då? 😉 Men vi kan kalla den hen om det känns bättre? Hen försvann egentligen redan i julas men har gästspelat ibland och invaggat mig i falsk säkerhet genom att då och då dyka upp igen och försäkra att ”den här gången är jag här för att stanna, nu blir allt bra igen”. Men icke då. Den lilla hala rackaren smiter så fort man vänder ryggen till och nu verkar det inte bättre än att hen har fått med sig Viljestyrka och Motivation på flykten också. Jag vet inte vad hen har sagt till dem men jag misstänker att hen lurat dem och påstår att de får det bättre hos någon annan.
Så är det naturligtvis inte. Vi har haft ett ganska framgångsrikt år tillsammans tycker jag och att lämna mig hux flux känns inte okej. Jag är besviken, jag försöker så gott jag kan och så bara drar de? Nu ska jag snart åka skidor igen, Stafettvasaloppet i början av mars, och jag har aldrig behövt dem mer än nu…. Jag erkänner att jag kanske inte alltid varit det bästa sällskapet. Ibland har jag nonchalerat dem helt, avbrutit dem och inte lyssnat när de försökt komma med goda råd eller förmaningar. Men hallå, jag är ju bara människa. Ibland gör jag fel men jag är inte sämre än att jag kan säga förlåt!
Så Karaktär, Viljestyrka och Motivation – om ni läser det här SNÄLLA kom hem igen! Jag är en spillra av mitt forna jag utan er. Dagarna blir långa, grå och trista. Ingen driver mig till gymmet, ingen håller mig sällskap på löpbandet och ingen håller mig i handen vid fikabordet när bullarna radas upp. Jag behöver er! Har jag varit en dålig värd så förlåt. Jag ska skärpa till mig och göra allt för att vi ska trivas tillsammans igen… Vi stryker ett streck över gammalt groll och börjar om igen.
Så, vad säger ni? Alla är ju värda en andra chans och tillsammans är vi oslagbara!
Ni vet var ni hittar mig och jag hoppas vi ses snart! Kanske redan till lunch? Det är ett Cross Shape-pass på gymmet då. Jag kommer vara där. Du?
Kram
Åsa
Jag är lika dålig på att blogga som att hålla formen…. Dagens vägning var ju ingen kul historia. Inte oväntad men inte roligare för det. Om det handlade om att hålla vikten skulle jag inte säga så mycket men att gå upp 0,5 kg när man försöker gå ner är inte OK.
Jag har totalt tappat all ork och lust när det gäller vikt och motivation…. Sen jag började jobba så går all min energi åt till att försöka få ihop vardagen. Inget enkelt pussel.
Hur komma tillbaka? Det är frågan. Jag har tyvärr inga klara svar på det. Än.
I have lost my mojo.
…i min fredagsträning! Inte kom jag iväg idag heller men nu var det faktiskt inte mitt fel… Ett möte blev flyttat och då rök träningen. It´s not meant to be helt enkelt.
Jag får väl göra ett nytt försök senare….
Klev med darrande ben upp på vågen och blundade först ihärdig för att sedan försiktigt kika lite med ena ögat. Det var väl varken ett bra eller dåligt resultat. Jag tycker jag borde ha gått ner mer men samtidigt så vet jag att min kropp är i obalans så jag ska försöka glädja mig åt att det faktiskt var ett minus – om än rätt så fjuttigt….
Medan jag går här och kämpar på i min egna lilla värld bland hekton och gram så har någon stoppat en LCHF-polett i Andy som nu tappar kilon varje vecka… Det gör honom tydligen gott att vara föräldraledig! Han är nu nere på 104,?? kg och det är jättebra! Det var inte länge sen han vägde typ 110 kg. Heja!!
Idag kör vi Cross Shape på lunchen men det lilla passet får jag tillgodoräkna mig nästa fredag – här kan vi inte ta ut något i förskott för man vet aldrig vad som händer….
Nu fredag och full fart!
För att få igång motivationen och riskera att få känna skammen/förnedringen över att behöva redovisa plussiffror varje vecka så återinförde jag ju just redovisningen av min vikt… Känns sådär men värt ett försök!
Så här kommer veckans siffror:
Nästa lördag vankas det Stockholmshelg med trerättersmiddag på Hamburger Börs, Magnus Uggla, hotellövernattning, hotellfrukost och en hel del annat kul. Stenhårt tills nästa lördag. Sen ett dygn av ”fusk” – i rimlig mängd!
Sinnessjukt oinspirerad och omotiverad till att tänka kost och träning. Eller träningen känns OK, det är kul och jäkligt skönt när man kommer iväg. Men kosten….blahablaha….vill bara ligga på soffan och käka praliner/smågodis. Har nog gått upp ett par kilo sen mitten av december men kan trots det bara inte komma i rätt mood för att bli av med dem… Sköter mig hyfsat men suget efter godsaker finns hela tiden och då och då (läs ofta) så slinker det ner något elände som jag hittar på diskbänken, i skåpet eller i ungarnas kvarglömda godispåse!
MÅSTE. TA. TAG. I. DET. NU.
OK, vad kan jag göra för att komma i gång?
Målet är förstås att vara tillbaka på ca 63-64 kg. Det är inte långt dit men de där sista 2-3 kilona kan vara minst lika jobbiga som de första 10…. Delmålet får bli 65 kg. Hur det ska firas får jag fundera på. Till den 28 februari ska jag vara i mål, dvs under 64 kg. Den 1 mars finns det en risk att jag måste åka Stafettvasaloppet och då är jag glad för varje hekto mindre som jag måste släpa runt på…
Så, nu kör jag! Fredagen den 25 januari är första dagen i resten av mitt liv. 2013 ska jag inte bara vara mindre tjock, jag ska banne mig vara i bättre träningsskick än vad jag någonsin varit i! Minst två gånger i veckan ska jag träna, tre är toppen och fyra gånger är ett Hallelujamoment. 2-3 gånger bör gå att få till, mer ska jag nog inte hoppas på.
Dags att rapportera vikt varje vecka igen. Så fort jag lägger av med det så tappar jag stinget direkt. Jag behöver piskan och skampålen, det är liksom moroten! Andy sitter ju och trycker i sig chips då och då för brinnande livet, det gör INTE livet lättare för mig direkt… Han går ner i vikt TROTS det, orättvist! 😉
Ska rota fram lite tjockisbilder som motivation och tapetsera kylskåpet med! 😉 Den här får duga så länge….
Letat fram min externa hårddisk och kollat igenom några gamla foton. Kan konstatera följande:
1. Tack gode gud för att jag tog tag i vikten, bättre sent än aldrig…. Nu har jag nog lagt på mig ett par kilo sen i september men nu har jag i alla fall tagit tag i eländet igen!!
2. Jag dog söthetsdöden när jag tittade på kort från när storbarnen var småttingar. Åhhh, vad snabbt man glömmer! Jag är så glad att jag varit flitig med kameran genom åren. Kan sitta i timmar och bara bläddra bland foton och minnas…
Dagen har rusat förbi. Sitter i soffan för första gången sen i morse. Efter Willys så var det bara hem och vända igen för att åka in till Balanze för en styrketräningsgenomgång. Själva genomgången var snabb avklarad och tog typ 10 minuter. Jag fick ett schema och ett par maskiner som jag ska jobba mig igenom 2-3 gånger per vecka. Kändes lite ”futtigt” att styrketräna. Missförstå mig rätt, det var svinjobbigt och svetten rann men det känns ändå som man gör ”mer” när man kör ren kondition. En vanesak antar jag.
Jag måste dock erkänna att jag redan nu känner mig lite halvmör i axlar och rygg. Får väl se hur det känns imorgon… Försöker nog komma in till gymmet en sväng även imorgon, jag måste ju passa på nu när Andreas är hemma och kan passa Milo. Dessutom är det ju upploppet på min föräldraledighet nu… Sista skälvande dagarna innan man ska in i gruvan igen. Brrrr…….
På kvällen kom E:nas pappa ut och för att hälsa på sina illbattingar en sväng. Med sig hade han Charlie. Hans supermanliga vovve. De kom, de sågs, de somnade. Sådan husse, sådan hund…
Första dagen i resten av mitt liv 🙂 är snart avklarad utan synder. Jag luktade bara på popcornen som jag serverade barnen och det kvarglömda smågodiset sen jul fick ligga orört i sin skål. So far so good!
Lite bilder från de senaste dagarna! (klickar du på bilden så kommer den upp i större format)
Idag är första dagen i resten av mitt liv…blablablabla… Idag är det LCHF igen för hela slanten. Igår kväll åt jag en smaskig god rostad smörgås med smör och ost. Mums, som en sista måltid typ. Idag bestod frukosten av keso med en skvätt fun light och kaffe. Kan inte påstå att det smakade gott. Alls. Men det är bara att bita ihop. Jag fuskvägde mig trots allt i morse. Fast jag tänkt låta bli. Men tänkte att det blir en morot/piska i sig. Jag har gått upp drygt 2 kg över jul och nyår. Nu ska de kilona VÄCK!!
Borde kanske gå med en skylt i pannan ”Sockeravvänjning pågår.Närma dig på egen risk”. Jag har en känsla av att suget efter godsaker kommer vara brutalt de närmaste dagarna. Men det känns ändå skönt att vara igång igen. Känslan av att äta godis och onyttigheter är som bäst precis innan man stoppar det i munnen. Sen blir det snabbt ganska äckligt….försöker jag intala mig själv. 😉 Jag fortsätter med mörk choklad och nötter om jag blir sugen på snacks.
Idag halv tre har jag en tid bokad med en instruktör på Balanze för en genomgång av styrketräningsmaskinerna. Tänkte försöka variera träningen något. Lite muskler skulle inte sitta fel. Vi får se hur det går. Omväxling förnöjer hur som helst.
Nu dusch. Sen Willys och Balanze.
