Kategori: Milos utveckling

Milo har haft en liten date idag, hans första riktiga date med en lite tjej…. Tyvärr kom den ursöta lilla tjejen för mer för prickarnas skull än för Milos skull. Och ska man vara ärlig så visar han inte upp sig från sin bästa sida för stunden! Han ser ut att ha, vad man skulle kunna kalla, svårartad tonårsacne i hela fejset, skallen och på kroppen…. Eller som Andreas sa igår ”fy fan vad ful han är nu med alla sina prickar på hela skallen” – jag kunde inte sagt det bättre själv! Hahahaha!

Nåja, vi får hoppas att Signe fick med sig lite prickvirus hem och att hon, när hon träffar Milo nästa gång, glömt bort hur anskrämlig han såg ut idag! 🙂

När Signe och mamma Cilla åkte hemåt fastnade jag med tillverkandet av en fotobok och det tog hur lång tid som helst innan jag fick kläm på det och nu är det dags att åka och hämta de stora barnen, hann inte ens äta lunch! Skit också.

Nu skola. Sen lunch.

Inga nya prickar vad jag kan se – Halleluja! Milo snurrar som en liten propeller så fort jag lägger honom ner, antar att det är han sätt att försöka klia lite på de där läbbiga prickarna som sitter överallt! Han kastar med huvudet och pendlar/kickar med benen så hårt han kan, ser lite kul ut men anar att han inte tycker det… Verkar som om klådan är värst framåt kvällen? Är det så? På dagarn är han en glad liten kille men när det är sovdags så börjar det, snurr, spark, kick, snurr, spark, kick och arga vråååål….

Inatt pep och skrek han hej vilt, han var bara nöjd (läs mindre missnöjd) när jag bar honom. Jag är en rätt trött männniska och att gå och bära en bebis kl 00.35 är inte kul…. Som tur var hade vi vagnen inne och till slut släpade jag in hela vagnen i sovrummmet, ställde den brevid sängen och la ner den lilla gaphalsen där. Han älskar sin vagn och kan man tänka sig – det funkade. Han korvade runt, sparkade och knorrade men vrålen upphörde och sen somnade han där ganska snabbt!

Att det sen blev dammiga leriga hjulspår nedanför sängen kan jag leva med. Sömn framför städning alla dagar i veckan!

Jag hade höga ambitioner inför denna måndag, lite hög på vårkänslor från helgen såg jag framför mig hur jag skulle kunna bädda ner Pricken i vagnen och gå en lååååååååång härlig promenad i solen idag. Vaknade imorse och möttes av 15 facebookstatusar som talade om hur kallt och eländigt det var ute… (Ja, jag kollar FB på mobilen det första jag gör när jag vaknar, det är en del av min morgonritual). Släpade mig motvilligt upp och möttes av 6 minusgrader. Inte OK!! Vårkänslorna dog på stört och ersattes av en gammal välbekant avsky mot kylan…

Nåja, solen skiner i alla fall och det är ju alltid något! Lillgrodan sover igen lite förlorad tid från i natt nu och det borde väl jag göra också men det är ju rätt skönt att bara sitta vaken och njuta av lugnet och tystnaden också!

Nu kan det bara bli bättre………

Vår lilla söta Milo, tidigare känd som Kungen av Åsby, har fått storhetsvansinne och går numera under (ök)namnet Åsbys Diktator.

Han vaknar på morgonen och är supersoft, skrattar och ler. Invaggar oss i falsk säkerhet. ”Åh så söt han är”, ”Gulligulligull vad du snäll du är Milo”. Han sitter glad i sin babysitter och jollrar och slötittar lite på TV. Vi tassar runt och är sååå nöjda över att vår bebis är så tillfreds och glad! Sen är det dags för förmiddagsluren…. Det är när han vaknar efter den som den lilla demokratiska snälla rara Konungen är som bortblåst. Upp vaknar en fullfjädrad tyrann, en diktator som sedan styr våra liv med järnhand fram till läggdags. Sitta ner? Glöm det! Lillgrodan ska bäras hela tiden annars blir det missnöjesVRÅL som hörs in till stan… Andreas får ta första passet under eftermiddagen tills han åker på hockey och sen är det min tur fram till läggdags.

Att äta kan tillfälligt lugna Diktatorn men så fort man tror att han slumrat in vid bröstet öppnar han ögat och stirrar argsint på mig, tar ett stadigt grepp om bröstet och rycker till. Så där ja. Bara för att visa vem som bestämmer.

Sen är det omväxlande illvrål, missnöjespip och då och då ett flin som följer tills den lille Diktatorn somnar in för natten. Dagen därpå vaknar han som en liten solstråle och sen är vi igång igen…..

Men hoppet överger oss inte! En vacker dag händer det – Kungen kommer för att stanna och den lille Diktatorn hittar en annan bebis att invadera. Ett annat föräldrapar som får prova på att slava för en liten tyrann!

Det är tur att han är så söt! Man kommer undan med mycket då….

Min lille son har lagt om sina rutiner. Gillas icke av mamman här hemma. Somnar tidigare men vaknar oftare. Att inte få sammanhängande sömn får omedelbar konsekvens på humöret och allt nattmatande tar ut sin rätt på på min rygg. Jag är så förbannat trött att endast en eldsvåda kan få mig ur sängen nattetid, alltså ammar jag lillgrodan i sängen. Slår typ knut på mig själv för att han ska ligga bekvämt, äta och sen somna om. Det är liksom det allt går ut på. SOMNA OM!

Det slutar sen alltid med att jag ligger som en U-makaron längst ute på kanten gärna med halva kroppen utanför, frostskador på allt som hänger utanför täcket. Och det är mycket som hänger vill jag lova.

Jag vågar inte lägga tillbaka lillgrodan när han ätit får då är jag rädd att han ska vakna och då börjar knorrandet om igen…. Det hade man glömt bort, det och en hel del annat…

Apropå sova så vaknar just lillgrodan från sin eftermiddagslur, nu ska det napptränas! 🙂 Späckat schema när man är föräldraledig….

Åhhhh, min lillgroda har blivit en pipgroda! Funderar på om maten inte riktigt räcker till?! Han är snart tre månader och är ju en stor krabat som kräver mycket mat, det känns som om han äter hela tiden men det finns liksom inte så det räcker till… Är det en  övergående period? Funderar på att komplettera med lite ersättning för att se om han blir nöjdare? Skulle helst slippa för det är ju så mycket smidigare att amma men jag kan ju inte ha en missnöjd bebis som vill äta all vaken tid… Han tömmer ju reserverna rätt snabbt och blir skitsur när maten sen tar slut och då hugger han mig som en liten piraya! Visserligen tandlös men det gör nog så ont ändå…

Han tog flaskan direkt när vi kom hem från BB (eftersom amningen inte kom igång direkt efter snittet) men nu tror jag det är enklare att vinna på lotto än att få honom att fatta hur flaskan funkar. Får väl ge det ett försök ändå…

God Morgon!

Milo sov hela natten! Det är verkligen ett Mi-lo-rakel… Han väckte mig vid kl åtta, då stod mina bröst rakt ut som fötter. Stenhårda STORA fötter! Jag tror att de (brösten) hade platsat i Playboy imorse. Resten av kroppen hade inte ens fått komma i närheten av the Mansion. Besöksförbud. Nu har Milo ätit så nu kan brösten göra resten av kroppen sällskap LÅNGT bort från alla bunnys…

Jag undrar om det är en tillfällighet eller den Norrländska fjälluften som gör honom trött? Han har iofs inte varit utanför dörren sen vi kom…men ändå! 😉 Vi får se om det blir en vana eller ett one hit wonder!

Nu frukost. Sen stan.