Torsdag. En på det stora hela ganska bra dag, halsen blir bättre för varje minut som passerar och trots allmän hysteri på jobbet så har det varit en ganska bra dag. Lunch på Akiko Sushi med jobbarkompisar och strålande sol. Det räcker långt.
Vikt två ton tvätt framför TV:n och nu är det snart dags att gå och lägga sig. Milo har senaste veckan vaknat varenda kväll mellan kl 21-22 och gallskriker. Han är knappt kontaktbar och inget vi säger eller gör hjälper. Jag är ju Fröken Google och googlade upp något som kallas ”nattskräck” – funderar på om det kan vara det som spökar för honom? Jag vet inte, vi får väl vänta och se om det är något som går över…. Jobbigt är det i alla fall, för både honom och oss!
Imorgon är det fredag och eftersom min träningsmånad har fått skjutas fram någon vecka pga halsen så borde jag väl klättra upp på vågen. Inte skitsugen på det efter påskfrosseri följt av ”tyckasyndommigsjälv”-frosseri…. Synden straffar sig själv liksom!
Bortsett från att jag ska skämmas på vågen så är resten av dagen en lång transportsträcka till HELG! Andy ska spela företagshockey hela lördagen och sen ut på kvällen så jag får roa mig, storbarnen och lilla nattskräcken på egen hand… På söndag har Elliot innebandyavslutning i Thomashallen så då lär det bli en del fika, kiosktjänstgöring och hejjande från läktaren!
Nu läggdags!
