Glamour, skumpa och mirakelnudlar!

Sjukstugan fortsätter men det verkar finnas hopp om livet i alla fall… Elvira är bättre idag men blir nog hemma en dag till för att mota bort febern. Just nu är hostan värst för henne. Andy har återvänt till de levande igen och kan faktiskt både gå, stå och prata idag. Igår var han ju knappt kontaktbar… Lovar att det är Milos dagisbaciller som sänkt honom – hahaha! Han skyller på mig men så kan det väl aldrig vara va? Jag hade ju bara (vidrigt) ont i halsen, ingen feber och inga hallucinationer.

Idag var det jag som fick lämna Milo på dagis (jag veeeeeeet att det heter förskola men jag gillar dagis bättre. OK?!) och jag var lite orolig för att han skulle bryta ihop totalt och gråta floder när jag skulle gå men inte då. Han såg lite förvirrad ut när jag gick men inga tårar och tur var väl det för då hade jag nog rusat tillbaka, tagit ungen under armen och åkt raka vägen hem och stannat där. För alltid. Borrat in näsan i hans mjuka kind och kramat den lilla rackarn tills vi båda somnade av utmattning. Jag kärleksknarkar mina barn, särskilt den lilla för han är för liten för att skrika ”låt bli” när man försöker närma sig och stjäla en kram eller två…

Häromdagen köpte jag LCHF-nudlar och dessa provsmakades idag. Jag har varit sjukt sugen på köttfärssås och spagetti länge nu men pasta är ju ett big no-no (typ det största NO:et av dem alla) i LCHF-världen. Idag har vi knäckt den nöten och till middag serverades köttfärssås och Shirataki-pasta! Lite Stevia-ketchup på det och voilá en god middag! Ungarna fick vanlig pasta, slösar inte mina mirakelnudlar på dem, mohahaha!

I övrigt inget spännande att berätta. Inser att mitt liv är extremt ointressant. Jag gör sällan eller aldrig något kul. Äter, sover, jobbar, tvättar, diskar och städar. Typ. Var är alla flashiga fester? VIP-inbjudningar till förhandsvisningar? Gratiskläder som jag kan promota i bloggen? Tänk så kul det hade varit med lite glamour i vardagen?

Skumpa, snittar och röda mattan – var är ni?