Familjen Klen & Vek!

Jag har landat i soffan efter en ännu en halvkaotisk arbetsdag. Verkar vara regel snarare än undantag men inget förvånar en längre…

Lillgrodan hade en tid hos VC idag för kontroll av hans lilla kletiga öra. Det var mycket riktigt en kraftig öroninflammation som orsakat allt kladd och möjligen värkte det hål redan de där kvällarna när vi trodde han fått nattskräck. Som tur är så verkar han inte ha ett dugg ont av det och nu sover han ju som en liten stock om nätterna. Farbror doktorn ordinerade dock penicillin så nu väntar en 10-dagars kur för Milo. Doktorn ordinerade även en vilodag imorgon så Andy får klämma in en VAB-dag efter två dagar på jobbet… Hrmm, säkert populärt hos arbetsgivaren men vad gör man? Nästa gång är det min ”tur” att vara hemma men just nu är det KAOS så det kändes skönt att han kunde ta det här första VAB-andet. Har en känsla av att jag kommer mötas av en slutkörd pappa och en uttråkad bebis som klättrar på väggarna när jag kommer hem imorgon 🙂 Jag måste dessutom jobba över så det blir en lång dag hemma för Andy. För att slippa jobba till sent på kvällen så är min ambition att vara på jobbet redan kl 06.00 imorgon. Har lagt fram kläder och satsar på en tidig kväll i säng. Man kan ju försöka i alla fall…

Vi har i alla fall klämt i Milo första omgången medicin. Världens procedur där jag först gjorde i ordning en spruta med penicillin. Andy satte sig med Milo i knät och vi förberedde oss för en fight utan dess like… Men mirakel sker! Ungen sög i sig sprutan med medicin som om det var en smoothie och verkade nästan vilja ha mer när den var slut. Hahahaha, jag provsmakade lite själv och det var faktiskt inte äckligt. Det smakade rätt starkt men fruktigt. Vi får hoppas att det går lika lätt resten av kuren… Det kanske bara var nyhetens behag?

Milo och Elliot har ont i varsitt öra, jag snorar och hostar. Andy har ont i kroppen och är galet trött. Det verkar bara vara Elvira som är rimligt fit for fight. Familjen Klen&Vek, det är vi det!

Jag längtar tills jag kan börja träna igen. Just nu rör jag inte ett finger i onödan och är livrädd för att det halsonda ska komma tillbaka igen. Karaktären verkar ha flytt sjukstugan, jag kan bara hoppas att den kommer tillbaka när jag är frisk igen. Idag slank det ner lite kakor på jobbet och jag har ägnat halva kvällen åt att INTE äta upp all glass i frysen. #uselkaraktär

Väntar förresten på att Gry ska ringa upp mig. Det måste ju bara vara min tur i år. Eller hur?

 

 

20130416-203222.jpg
Mums sa Milo!