…för idag är det Milos födelsedag! Idag för två år sen föddes den största lilla bebis jag någonsin skådat. Ska man vara petnoga så befann han sig just precis nu – för två år sen – fortfarande i min mage där han gjorde sitt yttersta för att spränga den och bredda mitt höftmått med typ 6 dm…. Jag hade vid det här laget vankat några kilometer i korridorerna, fått en tablett att sova på och när jag sen vaknade morgonen den 23 oktober 2011 så tyckte personalen att det var en god idé att sätta igång förlossningen med hjälp av lite raketdroppar rakt in i armen! Sagt och gjort. Värkarna drog i gång från 0-100 på 10 minuter och jag var övertygad om att ”nu dör jag”. Drog i mig lustgas som om mitt liv hängde på det – vilket det på sätt och vis gjorde – det här var ju min tredje förlossning men jag hade aldrig varit med om sån vidrig smärta som när Heffaklumpen försöke borra sig ut. För att göra en lång historia kort – han kom naturligtvis inte ut. Han var ju stor som en pick-up. Akut kejsarsnitt och strax efter 13.00 plockade de ut Heffaklumpen, nästan 4 800 gram och 57 cm lång. Som sagt, en liten pick-up.
Lillebror, Lillgrodan, Milomuppen, Mysmupp, Mille, Millekille, Sötstruten, Gosegroda. Gullrumpa. Kärt barn har många namn. 🙂 Grattis på födelsedagen! Vi startade med lite ballonger och paket. Ikväll följer vi upp med tårta och sång!
Här kan du få fler detaljer, som du med största sannolikhet inte vill veta…. 😉
