Ännu en helg har sprungit ifrån oss, obegripligt hur ledig tid kan gå så snabbt?! Sent på eftermiddagen fick Andy för sig att vi skulle åka på stensamlarutflykt. Han har ett sånt där ”Ernst-moment” och ska stenlägga en trapp i slänten. När den kreativa sidan slår till så är det bara att lyssna. Vi fick med oss två av tre barn och drog iväg på utflykt till en liten stensamling vi hittat för lite botaniserande bland runda stenar. Sist vi var där så låg Milo fortfarande i magen så det var ett par år sen. Frågan var om vi skulle hitta dit? Det gjorde vi faktiskt och på vägen stötte vi på en älg. En stor lurvig rackare som fridfullt stod och käkade på ett kalhygge längst vägen. Hon tittade länge och fundersamt på oss när vi stannade för att ta en titt, i baksätet satt Milo och tjoade ”Häj, Häj Ällen, häj häj”. Hon drog nog en lättnadens suck när vi drog vidare…
Väl framme plockade vi på oss så mycket sten vi orkade bära och efter en stund rullade vi hemåt igen. Lite tyngre lastade än på vägen dit. Då hade älgen dragit vidare också, in i skogen och ur synhåll.
Nu är äntligen alla barnen badade och hjälpligt rena. Tänder är borstade och alla tre har knoppat in. Andy tittar på NHL-hockey och jag överväger att gå och lägga mig jag med!
