Jag är utbränd. Utbränd i mitt eget hem. Av 2,5 fullblodsterrorister med licens att långsamt döda en intet ont anande mamma…. Den minsta är än så länge bara halvtidsterrorist därav 0.5:an, dessutom är han förlåten eftersom han är prickig från topp till tå. Då får man vara lite sur ibland. Han går numera under smeknamnet Skorpan, från prick till skorpa alltså. Det går framåt.
Vaknade återigen denna ljuvliga morgon av att barnen gallskriker åt varandra…. De är osams innan de hunnit äta frukost och mitt fantastiska morgonhumör blir inte bättre av att vakna varje morgon till dessa hysteriska utbrott. Tyvärr hinner de vakna innan min klocka ringer så jag kan liksom inte avleda detta utan någon av dem, oftast E1, smyger in och väcker sin lillasyster på ett eller annat ”ofördelaktigt” sätt – sen är karusellen i full gång.
Är det något som går? Ett slags virus? Är det något i vårt vatten? Vad ska jag göra?
Ett barn, inget barn. Tre barn, är som 100 illbattingar.
Om jag skulle skriva ner alla svordomar och långa ramsor som far genom mitt huvud varje morgon mellan ca 06.45-07.45 så skulle jag direktkvalificera mig till ”Sämsta Mamman 2012-Award” alternativt så skulle socialen komma och knacka på. Så jag skriver inte vad jag tänker. Men oj vad jag tänker.
Nu ta en dusch, tänka positiva tankar och ladda för en eftermiddag med terroristerna. Måste ha en plan, en avledande manöver så de glömmer bort sitt egentliga mission dvs att långsamt bryta ner sin mor i atomer. Baka kanske? Film och popcorn?
 |
| Då får jag användning av kofoten igen! |
Hahahaha, vi ses på Arlanda! Skönt att fler har dåligt morgonhumör och rabblar svordomar inombords! 😉
Vi har 2-års kris, 6-års kris, 9-års kris och 40-års kris på samma gång här i huset…Jag följer med!!
Härligt! Vi verkar kunna bli ett gäng tror jag. Skönt att det finns fler med kris och kaos i familjen lite då och då! 😉 Mina terrorister har skött sig skapligt på em så jag skjuter på flykten en vecka eller två…