Somnade med Milo igår redan vid halv åtta. Jag låg så skönt och det var stört omöjligt att gå upp. Milo har en stor säng, 120 cm bred, så man ligger riktigt skönt där. Gott om plats, han lägger sig oftast slickad mot väggen och så har man 100 cm själv att bre ut sig på. Bättre space än i dubbelsängen typ. Vaknade till vid tio och släpade mig motvilligt upp. Jag gillar egentligen inte att somna så där eftersom hela kvällen försvinner så jag tvingade mig själv att hålla mig vaken för att titta på Paradise Hotel innan jag knoppade in för kvällen.
Sov väl en timme eller två innan jag vaknade av en mardröm. Jag drömde att ett barn skrek hjärtskärande och blev så nojjig när jag vaknade att jag gick tillbaka in till Milo för att titta till honom. Den här förkylningsastman har verkligen triggat igång hönsmamman. När jag kom in i hans rum så hade han rullat längst ut på kanten i sängen så jag tänker att det nog var meningen att jag skulle gå in dit och se till att han inte ramlade ner på golvet., Kröp ner bredvid honom och sov sen som en stock där resten av natten. Jag vaknade i morse av en liten klapp på kinden, ett stort leende och ”mamma, mamma” hundra gånger i följd.
Nu jobba, njuta av att det är dagen före dagen före helg!
Tittar ni på Paradise Hotel förresten? Jag kollar lite då och då, orkar inte riktigt hålla mig vaken på kvällarna och sen är det väl kanske inte årets kvalitets-TV även om jag erkänner att jag tycker det är lika kul att följa eländet!
