OK. Fortsättning på mushistorien. Musmonstret levde rövare tills Andy kom hem. Andy, som inte är rädd för små pälsbollar med huggtänder, lång svans och klor, gick resolut ut i köket och gjorde slut på rådisens lidande genom ett välriktat slag i huvudet på den lilla oinbjudna gästen. Mordvapen: en tumstock. Pang. Slut på flipperspelet. Mus nummer ett DÖD. Dock ej begraven än, Andy får agera både bödel och präst i det här fallet. Jag befattar mig inte med liket. Så just nu Gåsby vs Mus: 1-0. RIP Musmonster!
Jag misstänker dock att där det finns en så finns det fler… Jakten lär fortsätta, jag skulle gärna ha en katt (som jag nämnt tidigare) men Andy är både mus- och katthatare så det lär inte bli aktuellt. Han får fortsätta med fälla och tumstock helt enkelt.
Äckligast igår var när jag smög ut i köket när den levde rövar som värst och plötsligt dinglar liksom råttsvansen ut nedanför skåpsluckan. BLÄÄÄK. I det lilla lilla glappet mellan stommen och luckan tittade självaste svansen ut. Det var då stolen åkte fram som bromskloss ifall musmonstret skulle försöka öppna dörren inifrån.
Snipp snapp snut så var musmonstrets saga slut!
