Vilken dag. Rivstart i natt med lite gammal hederlig magsjuka följt av en hel del gäspande och allmän ynkedom från lilla Vickevira hela dagen. På eftermiddagen dundrar E1 hem, han är pigg och glad och bestämmer sig för att åka störtlopp nerför slänten med ett par gamla längdåkningsskidor han hittar i boden. Eftersom han är lite osäker på hur han ska få skidorna att fastna på skorna så bestämmer han sig för att tejpa fast sina skor med silvertejp. Ja, ni hör ju… Vad kan gå fel?
Tydligen allt. Inte helt oväntat höll ju hans tejpade bindningar inte speciellt bra så han voltade ner för slänten så både skidor och stavar flög all världens väg. Han har ju fysik som en liten apa/katt och landade på fötterna. 🙂 När han sen kom in så upptäckte han att han tappat sin telefon. Som naturligtvis var satt på ljudlös. Det slutade med att vi gick runt på tomten, följde hans skidspår och ringde och ringde till hans telefon. Sen stod vi blixtstilla och lyssnade. Tillslut, mitt i backen (där han voltat) så kunde vi lokalisera ett surrande ljud. Vi grävde, ringde, lyssnade och grävde lite till. Rätt som det är känner jag att det vibrerar under min fot. Voila – där låg den stackars ajfånen nertryckt i snön. Nu försöker vi rädda vad som räddas kan genom att låta telefonen bo i rispåse ett par timmar. Det går att ringa till den men ljudet i luren var det lite si och så med… Jag vet inte ens om det fungerar med ris men har för mig att riset ska dra ut fukten? Hahaha, ingen aning men vi försöker i alla fall….
Milo sov inget på dagen utan slocknade istället redan klockan sex. Rätt som det är tippade han i soffan, då satt han och sov rakt upp och ner. Han lär vakna klockan fem imorgon bitti. I bästa fall. I värsta fall vaknar han klockan 23 och spyr. Fyyyyyyy. Än så länge är alla andra pigga och krya men vi får väl se hur det går i natt…. Av någon anledning känns det som magsjuka ofta kommer smygande nattetid?! Det känns som den där boken av Agatha Christie ”Tio små negerpojkar” – en efter en faller vi av under natten som kommer! HJÄLP!
Andy, han är på hockeymatch i Trångsund och slipper sjukstugan i Åsby ett par timmar. Bort från bacillerna, skönt för honom.
Så livet i sjukstugan goes on och patienten Elvira har nu fått sällskap av patienten Ajfån. Vi får väl se hur det ser ut imorgon….
Hehehe! Tyvärr tror jag inte att en liten magsjuka tar mig till min målvikt och jag är hellre rund och frisk än kräksjuk och (tillfälligt) smal!
