Det finns inget dåligt väder…

…sa Andy så snusförnuftigt när jag pratade med honom i telefon för en stund sen. Där satt jag i köket, regnet hade precis stillat sig en aning och jag fick ett ryck. Fort som F-N på med träningskläder, svepte en Nocco Päron jag hittade i kylen och gav mig ut på promenad. Det. Var. Så. Skönt. Ingen blåst, några enstaka droppar från ovan, krispigt, grönt, lummigt och härligt. Det blev en promenad på 5-6 km och tillräckligt med steg för att komma över den magiska gränsen på 10 000 steg per dag. Härlig avslutning på dagen. Nu ska jag strax hoppa in i duschen och sen krypa ner i sängen och vara ensam härskare över fjärrkontrollen!