Jag ringde faktiskt 1177 igår kväll efter att armen börjat bli rödflammig och någon halvhypokondrisk arbetskamrat började mumla om proppar… 😉 Inte helt oväntat säkrade 1177 upp med det klassiska svaret i stil med ”min rekommendation är att du låter någon titta på detta. Och mitt rådgivningssystem rekommenderar att detta sker omgående för att kunna utesluta propp”. Jag AVSKYR akuten men vågade liksom inte chansa när propp kom på tal. Efter det snabbaste besöket någonsin på akuten blev jag i alla fall hemskickade med orden ”det är i alla fall ingen propp” – SKÖNT! Så det lutar väl åt någon typ av muskelbristning vilket i sig är positivt för det innebär tydligen att det finns en liten muskel kvar där inne i armen. Det negativa är väl kanske det att muskeln är svag och ömklig och orkar tydligen ingenting innan den protesterar högljutt. MEN. Så länge det inte är en propp så är jag glad och nöjd. Kombinerar nu Alvedon och Voltaren och det känns redan bättre. Möjligen psykiskt men så länge det går mot rätt håll så är jag nöjd.
Så. Nu har vi hunnit med ett besök till akuten också den här sommaren. Yay!
Vetekudden är min bästa vän! 🙂
