Alltså…. Fortfarande inget livstecken från Elvira. Inte ett ljud sen jag lämnade henne i fredagsmorse. Nu börjar mammanerverna skena lite, jag tror och hoppas förstås att det TOTALA MASSIVA tystnaden och avsaknaden av svar på mina sms beror på att hon har det så kul att hon helt glömt bort oss här hemma. Men ändå. Ett litet svars-sms skulle hon ju kunna kosta på sig. Det är ju ändå jag som betalar hennes mobilräkning.
Nåja, imorgon är sista dagen på ridlägret så då får vi förhoppningsvis hem ungen! Jag har stalkat hennes mobil som en psykopatmamma men så kan det gå när man vägrar svara…
