Alltså, det här med sommarlov… Nu kom precis E1 ner från övervåningen, gick med bestämda steg ut i köket och tog fram en plastpåse från skåpet och frågade ”visst kan det inte komma in vatten i en påse? Visst kan det inte det?!”
– Jo, det är klart det kan. Det kan ju vara hål i påsen.
– Nej, det är aldrig hål i påsar! Det borde inte vara hål.
– Eh….jo det är klart det kan gå hål i påsar! Det är en plastpåse.
Här kör han in handen i påsen och ”provblöter” den under kranen i köket. Konstaterar att det inte är hål i påsen och tar med sig den in i badrummet. Min gissning är att han på något sätt ska surfa och bada/duscha samtidigt. Orkar inte. Sommarlov är ett sätt att långsamt ta knäcken på föräldrar samtidigt som man kallar det för semester och får oss att tro att det är något härligt och mysigt.
Igår skulle vi baka bullar som ett slags led i Operation Underhålla Barnen. Jag hatar ogillar att baka, främst för att jag är så extremt dålig på det. Jag tänker att jag ska baka med barnen, det vore väl roligt, gulligt, charmigt och idylliskt? Men när det kommer till kritan förvandlas jag till något slags aggressivt gränsvaktarmonster när ungarna får korn på bakande och kommer studsande ut i köket. Jag börjar baka i smyg och tänker att jag ska hinna så långt som möjligt innan de kommer på mig. Givetvis har de någon slags inbyggd bakradar och från att inte satt sin fot i köket på 14 timmar så tar det typ 7 minuter innan de kommer svansandes….
-Åh, vad gör du? BAKAR DU? Varför har du inte sagt till? Kan jag få röra? Knäcka ägg? Kan man äta smeten? Snäääääällllllaaaa, får jag äta upp smeten? Åh, vad du är dum! Jag vill visst äta smet. Får jag hälla i mjölken? Vad gör du? Varför gör du så där? Är det klart snart? Får jag smaka smeten? Åh, vad du är dum. Jag vill visst äta smet. Vad är det där? När är det klart? När är det klart? När är det klart? Är bullarna klara nu? Är ugnen varm? Får jag känna? AJ! Åh, vad du är dum! Nu går jag härifrån. Är bullarna klara snart? Får jag slicka bunken? Är det klaaaaaaaaaaaart snart? Får jag också baka? Får jag äta smeten? Är smeten god?
Osv…. Ni hajjar. Eftersom jag är kass på att baka så innebär det att jag läser receptet med en dåres noggrannhet. Helst vill jag ha ett så detaljerat recept att inget någonsin kan gå fel. Jag värmer smör och mjölk på spisen med grilltermometer för att få exakt 37 grader. Inte 36, inte 38. 37 grader för så står det i receptet. När då barnen kommer inlarvandes och vill vara med så är det ju väldigt gulligt i tanken. Inte i praktiken. I praktiken försvarar jag mitt kök och mitt bak likt ett eldsprutande monster. KOM INTE HIT. Jag har liksom fullt upp att förstå själv vad nästa steg är. INGET, jag upprepar, INGET kommer naturligt för mig när det gäller bakning vilket innebär att jag inte är mottaglig för 155 frågor om varför då och vad gör vi nu. JAG HAR INGEN JÄVLA ANING, låt mig läsa receptet i fred.
#worstmumoftheyear
Degen jäste till en luftballongs storlek och vi jag fick ut 100 bullar tillslut. Never ending bak i världens minsta kök. Plåtar och bullar överallt. Inget jag gör om den närmaste tiden. MEN bullarna blev rimligt goda och familjen hetsåt typ 25 bullar innan jag fick rädda vad som räddas kan och slänga in dem i frysen.
Nu är vi kittade för ev utflykter till stranden eller spontana besök! Check!
Nu är det 1,5 dagar semester kvar här innan jag går in på jobbet och vilar upp mig i en veckan innan det är dags att ta sig an sommarlovs/semesterinfernot igen!
Det tar på krafterna att ha semester!
