Idag ”firade” jag ett år på Proffice. Eller firade är väl att ta i kanske. Jag uppmärksammade det hela och jag bjöd mig själv på bananpannkaka på kvällskvisten. Lite guldkant på onsdagen. Ett år, tiden har rusat iväg får jag lov att säga.
I övrigt en alldeles vanlig onsdag så när som på ett mäklarbesök på kvällskvisten. Vårt Gåsby skall värderas OM ifall att vi överväger att flytta på oss. Ett litet steg för omvärlden, ett stort steg för mig. Ansökan om lånelöfte inskickad. Nu får vi se vad som händer…. Blir det inget med det här huset så kanske det dyker upp något annat längre fram – det är ju bra att vara förberedd i alla fall. Jag har ju lite startsträcka när det gäller stora förändringar så jag behöver vänja mig vid tanken. Myrsteg helt enkelt.
Imorgon torsdag, en rätt späckad dag med kundmöten, nätverkslunch och så småningom gomiddag på lokal med mina gamla Daymakertjejer. Mysigt!! Andy har träning, så klart, men han tar med sig Milo till träningen. Han, dvs Milo, tycker det är roligt att vara där och titta på. På fredag kommer storbarnen igen och sen är cirkusen i full fart igen!
Men nu Modo-match på TV och det är så spännande! Andy är icke kontaktbar och stirrar, just för sekunden, nöjt på TV:n. Men det här hockey vi pratar om och det kan svänga snabbt…. Det har man lärt sig den hårda vägen!
Onsdag. Tack och god natt önskar Gåsby!
