Kanske inte riktig tillbaka från de döda men inte långt därifrån… Nu är jag tillbaka på jobbet efter att ha varit sjukskriven tre veckor pga lunginflammation. Herrejösses så dålig jag har varit, helt bisarrt. Hög feber i fler veckor och en hosta som äter upp en inifrån. Två penicillinkurer senare och livet har sakta återvänt. Kondition som en 85-årig KOL-patient, hostar fortfarande massor och sover upp-pallad på ett kuddberg men jag är åtminstone delvis med i matchen igen! Hurraaaaaaa!
Jag har jobbat sen i måndags och det har tagit ett par dagar att komma in i jobbet och ifatt. Nu börjar det likna något och vardagen infinner sig även på jobbet.
Tiden i sjuksängen har ägnats åt att sova, äta glass och titta på Discovery Channel. Jag har sett typ 300 program om Alaska och dess invånare – jag älskar dessa program. Nu vet jag hur man gillrar fällor, jagar bäver och garvar skinn (för att få ett mjukt skinn så penslar man det med hjärnsubstans kan jag tala om). I övrigt har jag inte gjort någon nytta alls förutom att skriva två krönikor. De skrevs i någonslags Alvedon/Ipren-dimma så jag har ingen aning om vad de handlar om – HAHAHA – men det märker vi när de publiceras. Mina barn har stökat och min mor har städat medan jag tittat på. Tre långa enformiga veckor som äntligen är över, jag känner mig snuvad på hela april och påsken. Allt passerade i en dimma och jag åt knappt en enda godis under påsken eftersom aptiten checkade ut när febern checkade in.
Den har veckan har i alla fall passerat i rasande takt och vi närmar oss (lång) helg – det tackar jag för! Lite vila skulle sitta fint men först ska vi till Västerås för att bevaka Mälarenergi Cup, en stor innebandyturnering där största sonen skall vara med. Vi ska också lyxa till det med hotellnatt och, framför allt, hotellfrukost. Bästa bästa! Nu håller vi tummarna för vår och värme så det kanske går att lufta lungorna och få lite sol på näsan i helgen! ♥