Jag har funderat lite på hur jag ska ta den här ”utmaningen” vidare nu när jag åtminstone närmar mig mitt mål på 67 kg… Att behålla vikten är jag rädd för kommer bli mycket svårare än att bli av med den. Jag kommer nog fortsätta äta på ungefär samma sätt, dvs jag kommer inte återgå till mängder av bröd, potatis, pasta och ris. Jag tycker detta fungerar rätt bra för mig även om jag nog kommer unna mig en (eller två) glass i gästhamnen i sommar.
Jag funderar en del på det här med träning, jag är ju i usel form kondition- och muskelmässigt sätt. Det kanske vore något att satsa på? Någon typ av träningsmål? Det borde ju hjälpa vikten också? Jag har ju ingen kondition och det vore kanske värt att satsa på. Vad kan vara realistiskt? Jag tror inte ens jag kan jogga 3 km utan att döden dö.
Jag har ju aldrig varit någon träningsmänniska så det är ju inte så att jag har en massa dold kondition som bara väntar på att bli väckt. Här snackar vi mer hardcore grundträning för att ens komma ett par kilometer….
Jag tänker ungefär så här:
- Delmål 1: att kunna jogga 3 km utan att kollapsa efteråt 🙂
- Delmål 2: att kunna springa 5 km utan att svimma
- Delmål 3: att kunna springa 7,5 km i ett svep
Jag har sommaren på mig, den 10 september ska jag kunna springa minst 5 km i hyfsat tempo. Hyfsat för att vara mig. Inser att andra gaseller springer 5 km på typ 25 minuter men det kommer aldrig att ske. 40 minuter är nog mer realistiskt för att vara jag. 35 minuter om jag verkligen vill ha en nära-döden-upplevelse! 7,5 km ska jag kunna springa innan året är slut. OM jag mot alla odds pallrar mig runt 7,5 utan att trilla av pinn så blir 10 km nästa mål till nästa vår.
Åh, tänk om jag får ett sån där halleluja-moment och blir besatt av att springa… Ni vet, sånt man läser om ibland ”åhhh, jag springer minst 10 mil i veckan och det är uuuuunderbart!” 🙂
Herregud, känner nu när jag läser vad jag skrivit att hela inlägget doftar 40-årskris… Hahaha, känns inte som jag krisar men det kanske jag gör 🙂 Ska jag få något gjort så måste jag förstås dokumentera det i bloggen. Bloggen blir min piska och tanken på att komma i någonslags form lagom till vår bokade resa i höst blir min morot!
Träning, here I come. Ja, kanske inte just idag men imorgon! Jag lovar.
