Fr.o.m. imorgon är jag tillbaka i yrkeslivet. Föräldraledigheten är officiellt över för min del och jag lämnar över stafettpinnen till Andy som tar över den biten fram till sista mars. Sen blir vår ”bebis” förskolebarn – vad var det som hände liksom? Det har varit en helt fantastisk tid och jag har faktiskt njutit varje minut! Kanske för att det här är sista gången? Bebiståget har lämnat den här perrongen och därför har jag verkligen försökt uppskatta varje ”ledig” dag till max!
Varje ålder har sin charm och Milo har gått ifrån att vara ett litet behändigt ”paket” till en alldeles egen liten individ med personlighet och en hel del håll-i-gång i benen! Lika fantastiskt varje gång att få vara med och ta del av den här utvecklingen.
Nu laddar jag om och förbereder mig för att kliva tillbaka i den riktiga världen igen. Den med tider som ska hållas och deadlines att passa. Både roligt och lite jobbigt på samma gång. Nu ska hjärnan sparkas igång igen och få användas till lite annat än att räkna antalet vällingskopor. Det kan gå precis hur som helst! 😉
Jag ska försöka bära med mig mina nyårslöften i bakhuvudet och ser fram emot våren!
