Ni vet. När en idé får fäste i huvudet och vägrar släppa taget. Eller idé är kanske för mycket att kalla det. En fixering. Ett vill-ha-begär som bara eskalerar. Det biter sig fast och plötsligt finns inga om utan bara när. En ny kamera. Jag vill ha. Jag behöver. Jag måste. Jag köper en. Frågan är bara när. Ska jag vänta tills efter nästa helg eller ska jag ge efter och beställa en på omedelbums? Pronto. Numeddetsamma.
Åh dessa fixeringar. Vik hädan ett par timmar för nu ska jag jobba. Jobba, träna och sen kvalificerat mys med storbarnen. Vare sig de vill eller ej.
