Helgen är över!

Så var det måndag igen. Helgen är slut och det är dags att jobba igen. Nu är det bara 9,5 dagar kvar till fyra veckors semester. Håll ut!

Igår föreslog Andy, bara så där, att vi skulle åka till Parken Zoo med Milo. Tur att någon är lite företagsam i familjen! Vi hoppade i kläderna, käkade upp frukosten och drog iväg. Vädret pendlade mellan sol, blåst, regn, blå himmel och gråmulet. Vi klarade oss från regnet, några stänk på slutet bara, och det var huvudsaken. Vi var några tappra familjer som trotsade kylan och besökte parken. Med facit i hand så var det ganska bra väder för att titta på djuren. Tigrarna var till och med uppe och rörde på sig, aporna kastade sig i lianerna medan surikaterna i vanlig ordning stod på parad och tittade på oss. Alla djuren rimligt pigga och låg inte bara och slaggade i skuggan. Vi bestämde oss faktiskt att köra på säsongskort för min och Andys del. Vi la till 400 kr och nu kan vi gå hur mycket vi vill resten av sommaren. Det räcker med ett enda besök till så har vi tjänat på detta och vi lär åka dit igen, nästa gång vill storbarnen med!

Efter djuren blev det en kort sväng bland karusellerna och sen landade vi i Tuna Park. En soft dag tillsammans med familjen. Skön avslutning på helgen!

20140623-113942-41982091.jpg
En Mamma, en Milo och en Mask!

20140623-113941-41981909.jpgVäl hemma så kollade vi på Orange is the new black till klockan var halv ett på natten. Det kändes imorse kan jag lova – sjukt trött! Jag piggnade dock till när jag gick in till jobbet. Vi har fortfarande bara en bil så det blev till att gå med Milo i vagnen för min del. I torsdags förra veckan åkte jag taxi till jobbet, då regnade det, via dagis och skola. Hahaha, känns lagom lyxigt att bli hämtad och omkringkörd – tyvärr lite för dyrt för att det ska bli en vana. Men lätt värt det för att slippa valla två ungar i ösregn ett par kilometer. Idag sken faktiskt solen och det blev riktigt varmt när man pinnade på med vagnen. Då har man klarat av 4,5 km promenad redan innan kl åtta – skönt!

Vi såg ingen varg heller…hahaha…jag skulle ljuga om jag sa att jag inte håller ett extra öga upp mot skogen och berget när jag passerar stallet! Hualigen….alla rädder för vargen här!

20140623-114008-42008134.jpg

Bunkrat medicin och salva!

Efter en tur på stan är vi nu hemma igen. Milo sover och jag hoppas han vaknar pigg! Har i alla fall handlat lite mer alvedon på Doc Morris och passade även på att köpa Zylocainsalva som tydligen ska vara bäst mot bett (enligt min expertvän Lotoft – som kan allt om det mesta som rör mediciner/krämpor/sjukdomar). Nästa gång en geting attackerar så ska jag vara beredd!

Nu har vi lunchat, Elvira softar inne i skuggan och Elliot har hojjat bort till stallet för att leka med bästisWiktor. Jag har lovat Elvira att hon ska få bada i Milos bebispool på altanen så det är väl läge att fylla på lite vatten i den….

Några bilder från dagens utflykt:

20120802-131658.jpg

20120802-131707.jpg

20120802-131716.jpg

20120802-131724.jpg

En perfekt utflykt! Eller??

Det kändes som en bra idé. Elvira hade en kompis som skulle följa med oss hem. Jag tänkte att jag skulle ta i från tårna och att vi skulle ha en mysig eftermiddag. Jag bestämde att vi skulle ta en härlig långpromenad från skolan och hem till Åsby, ca 2 km i solsken omgivna av hästhagar, fjärilar och blommor! Som grädde på moset skulle vi ha mysmellispicknick på vägen, dricka saft och äta smörgås i gröngräset! Detta var min plan. Mom of the Year liksom. Det som kändes som en bra idé.

I verkligheten var det nog en halvbra idé, det var varmt idag. Svettigt. Jobbigt för små korta ben att gå. Efter en liten promenad på typ 200 m så var det dags för fika. Mmmm, vad gott och mysigt det skulle bli. Eller nej. Vi satte oss på en bänk i skuggan och efter en mikrosekund fick myggen korn på oss. Ungarna skuttade runt i cirklar och skrek, fäktade vilt omkring sig och försökte febrilt jaga bort myggen. Utan framgång. Förstås. Vi rafsade ihop våra saker och fortsatte promenaden. I solen. I värmen. Vi gick och vi gick. ”Är vi framme snart?” ”Mamma, jag orkar inte gå mer”, ”Maaaaammmaaa, jag är trött”. Jag försökte med små avledande manövrar – ”Åh, titta en häst”, ”Åh titta vad många maskrosor, ”Åh, nu är vi snaaart framme”. Jag försökte muta med kakor – tills jag upptäckte att storebror lagt vantarna på kakpaketet och helt sonika ätit upp merparten av det. Inte så bra i en värld där millimeter rättvisa råder. Till slut kom vi i alla fall fram och det blev en rätt OK eftermiddag till sist.

Lite bilder från vår utflykt:

20120523-203438.jpg

20120523-203453.jpg

20120523-203503.jpg

20120523-203522.jpg

20120523-203532.jpg

20120523-204221.jpg

20120523-204236.jpg

20120523-204255.jpg

20120523-204432.jpg

20120523-204447.jpg